En tablett som låg i nästan varje svenskt badrumsskåp. Alla som någon gång känt den där grips inte av panik vid halsbränna har troligen hört om Zantac. Men vem trodde väl att just denna tablett, så självklar och vanligt förekommande, skulle försvinna med buller och bång över en natt? När jag skulle förklara för min son Loke varför mormor inte kunde ta sin "magmedicin" längre, blev det en påminnelse: läkemedel vi litar på kan visa sig vara allt annat än ofarliga.
Vad var egentligen Zantac och varför blev det så populärt?
Zantac, eller ranitidin som själva det aktiva ämnet heter, lanserades redan på 1980-talet och sålde snabbt i skyhöga mängder. Anledningen är enkel: den stoppar produktionen av magsyra. Detta gjorde att den användes mot klassiker som halsbränna, sura uppstötningar, och även mot sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Folk fick rådet "ta en Zantac och du slipper obehaget". På 90-talet såldes det närmare 130 miljoner receptbelagda doser Zantac årligen över hela världen – smått ofattbara siffror.
Ranitidin är en H2-blockerare, vilket betyder att den blockerar signalen till cellerna i magsäcken som ska frisätta syra. Utan denna signal utsöndras mycket mindre syra, vilket i sin tur minskar irritation och brännande smärta. Det lät nästan för bra för att vara sant. Ingen som led av återkommande halsbränna tyckte nog det, snarare blev Zantac en räddare i nöden och ett namn alla kände till. Flera kända läkemedel med ranitidin såldes receptfritt – några kanske minns Alcosan eller Zantac 75?
Människor i alla åldrar, till och med barn, fick ibland rådet att prova. Så hur blev denna mirakelmedicin plötsligt något man varnade för?
| År | Viktiga händelser kring Zantac |
|---|---|
| 1983 | Zantac lanseras globalt |
| 1997 | Blev receptfritt i många länder |
| 2019 | Första larmet om NDMA upptäcks |
| 2020 | Zantac återkallas från apotek |
Sanningen bakom återkallelsen – vad gick fel?
Det började som ett stilla sus bland forskare och blev sedan till ett helt mediedrev. Under hösten 2019 kom de allra första rapporterna om att testade ranitidin-produkter kunde innehålla höga halter av ämnet NDMA (N-nitrosodimetylamin). NDMA är en så kallad "nitrosamin" och betraktas av WHO och andra myndigheter som ett troligt cancerframkallande ämne för människor. Faktiskt används NDMA i forskning just för att skapa cancer hos försöksdjur, så man tog snabbt larmen på allvar.
Myndigheterna gick ut och varnade apoteken, och i april 2020 var det totalstopp. Zantac och övriga produkter med ranitidin plockades bort från hyllorna både i Europa och USA. Röran var total – folk undrade om de behövde oroa sig, kasta medicinen, gå på undersökningar eller byta till något nytt direkt. Inte konstigt när man tänker på alla som haft tabletten som trygghet i decennier.
Men hur kan ett läkemedel som använts i över 30 år plötsligt anses riskabelt? Det som hände var att själva tillverkningsprocessen, särskilt när lagrade tabletter blev gamla, gjorde att ranitidin kunde brytas ner och bilda NDMA, särskilt vid värme eller långvarig förvaring. Ju längre tabletterna låg – desto mer giftig rest kunde bildas.
Är det någon idé att frossa i statistik över hur många som kan ha skadats? Forskningen ger inga spikade siffror på exakt hur farlig Zantac var för vanliga människor, men man vet att långvarig och hög exponering för NDMA ökar risken för cancer, framför allt i mag-tarmkanalen och levern. Vissa studier på stora patientgrupper har visat svårigheter att direkt koppla användandet av ranitidin till ökad risk, men osäkerheten har räckt för myndigheterna. Så fort det fanns minsta rimlig risk stoppades försäljningen.
En del läkemedelsbolag försökte lansera nya former av ranitidin, men när man såg att även dessa kunde innehålla NDMA om de lagrades, blev det blankt nej. Zantac är alltså historie nu – åtminstone i den gamla formen. Intressant nog försöktes det snabbt i USA med "Zantac 360", men där är ranitidin utbytt mot famotidin – en annan sort H2-blockerare – så namnet lever vidare men innehållet är nytt.
Här är några varningssignaler kring NDMA och varför ämnet sticker ut:
- NDMA kan bildas vid tillverkning, lagring och till och med när tabletterna passerar kroppen
- Redan små mängder av ämnet är misstänkt cancerframkallande vid långvarig exponering
- Svårt att "se" eller "känna" – NDMA märks inte på smaken, doften eller utseendet
Har du kvar några gamla tabletter hemma? Släng dem direkt på apoteket, och ta inte ur nyfikenhet. Risken är kanske inte skyhög, men onödigt att utsätta sig när bättre, säkrare alternativ finns.
Vad kan du använda istället och hur skyddar du din mage bäst?
Många blev rejält förvirrade när Zantac drogs tillbaka. Räddningen för sura magar behövs ju ändå. Lyckligtvis finns det numera många andra sätt att både lindra och behandla magsyraproblem, både receptfria och på recept. Så vad gör man om halsbrännan halkar tillbaka och behovet är akut?
Så här brukar jag tipsa mina vänner och föräldrar – och det har funkat för oss:
- Antacida: T.ex. Novalucol, Rennie eller Gaviscon. Dessa neutraliserar syran direkt i magen, och ger ofta snabb men ganska kortvarig hjälp. Funkar perfekt vid "akut" halsbränna efter en stor middag eller några koppar kaffe för mycket. Säkert för de flesta.
- Andra H2-blockerare: Även om ranitidin är borta, finns famotidin kvar. Den är snarlik men har inte visat sig bilda NDMA. Finns som Pepcid och kan både tas vid behov eller som kur.
- Protonpumpshämmare (PPI): Det här är dagens "stora kanoner". Tabletter som omeprazol (Losec) och esomeprazol (Nexium) slår av syran ännu mer effektivt än H2-blockerarna. Bäst vid långvariga besvär eller om man måste ha långtidsbehandling. Både på recept och receptfritt. Men, längre användning kan ge brist på B12 och magnesium och leda till andra biverkningar, så ta inte utan att rådgöra med doktorn om du behöver dessa mer än 2-4 veckor.
Det finns också andra knep än medicin. Små förändringar i vardagen kan ha stor effekt. Håll koll på dessa tips:
- Undvik sent kvällsätande och stora fettrika måltider nära sänggåendet – det samlar syra i matstrupen när du ligger ner.
- Höj huvudänden på sängen med några klossar, så håller sig magsyran nere där den ska vara.
- Skippa trånga kläder och tajta bälten om magen lätt krånglar.
- Kaffe, alkohol, choklad och starka kryddor är klassiska bovar – experimentera och se om du klarar dig bättre utan dem ett tag.
- Rökning ställer till det rejält och gör att magen producerar mer syra, samtidigt som det försvagar slutmuskeln nedtill i matstrupen.
När ska du söka vård? Om du plötsligt får magsmärtor, svår halsbränna som inte släpper trots medicin, kräks blod eller går ner mycket i vikt, sök läkare direkt. Ofta behövs gastroskopi för att utesluta magsår eller något allvarligare. Barn ska bara få behandling för halsbränna på läkares rekommendation.
Många undrar om det är farligt för magen att använda andra mediciner mot halsbränna nu när Zantac är borta. Sanningen är att moderna PPI-preparat och famotidin har mycket god säkerhet, särskilt vid kortare behandlingstider. Det viktiga är att inte fastna i ett långt beroende på egen hand, utan ta kontakt med vårdcentralen om besvären återkommer eller blir värre.
Så vad lärde vi oss av hela Zantac-historien? Lita aldrig blindt på gamla favoriter, var alltid uppmärksam på ny information och missa inte de små förändringar i livsstil som kan göra skillnad. Det finns inget magiskt piller som löser allt – men det finns trygg och modern hjälp om magen strular.